Kategori: Seriöst skrivande

Jag känner mig som den tråkigaste, taskigaste och värdelösaste personen i världen. I alla fall just nu. Delvis för att jag tackade nej till att följa med mina vänner ut och träffa folk, middagserbjudanden och bio. Och nu ev. en ny praktik. Jag känner mig hemsk. Detta är ju allt jag egentligen vill göra?
 
Den här helgen har varit så jobbig på många vis. Fyfan. Jag känner mig mest som ett hopplöst fall.
 
Men ändå. Jag är så jävla tacksam över att ha världens goaste kollegor, vänner som frågar om jag vill med ut och världens bästa S som svarar och bryr sig i tid och otid. <3
 

Kategori: Seriöst skrivande

För första gången på väldigt länge tog jag mig an ett fotouppdrag igen. Visst jag känner mig fortfarande lite ringrostig efter att knappt rört en kamera på flera månader, men föräldrarna blev nöjda som tur är! 
 
Ni missar väl inte mitt gamla inlägg fullt av fototips för barnfotografering här?
 
 
 
 
 
 
 

Kategori: Seriöst skrivande

Tvära kast. Från ettan till fyran. I Torsdags hängde jag i kontrollrummet & Studio 1 på SVT. Hann även med att träffa galet många som jag inte sett på år och dar. 
Och i fredags zappade jag över till TV4 och Idol. Publikvärdsrollen är typ som att springa idioten. Upp, ner och överallt, service och ett jävla tålamod. Tips till er som sitter i publiken: GÅ PÅ TOA INNAN SÄNDNING SÅ ÄLSKAR VI PUBLIKVÄRDAR DIG FOREVER AND OUT. Jag blev tillfrågad först i onsdags om jag ville hoppa in och jobba, och det är så jäkla kul även fast man är på gränsen till att löka ihjäl. Om jag får fortsätta att jobba nu återstår att se..
Jag kom hem runt 1 igår natt och gick inte och la mig förens 3.. 

Idag har jag spenderat dagen med människor som jag inte träffat på grymt länge och nu ska jag sova på hotell i Stockholm. // Dödstrött Stockholmare...


Kategori: Seriöst skrivande

Den här bloggen är egentligen inte till för att bli någon slags känsloblogg. Men nu blir det bara så, förlåt. Jag vill ändå inte vara den människa som döljer känslorna och enbart visar yta, yta, yta. Det skulle jag kanske gjort för några år sedan. För visst, jag har världens finaste vänner och människor runt omkring mig, ytterligare ny praktik i rätt riktning, en kalender med ytterst få luckor. Jag älskar det. Men samtidigt så håller mitt psyke och fysiska på att ta död på mig. Visst, jag borde kanske ligga i soffan och chilla en dag. Men då blir jag jag ju rastlös istället. 
 
Jag vill inte gå in i exakt detalj på allt. Men varken mitt psykiska eller fysiska är på topp just nu. Detta känns inte som jag. Inte alls. 
 
Föresten, tack för alla fina kommentarer som trillar in. Jag lovar att svara när orken finns. <3
Och jag lovar att skriva något här, titt som tätt. För det händer/har hänt en hel del framöver/tidigare. 
 
 

Kategori: Seriöst skrivande

Hur jag mår? Rätt svajigt. Psykiskt som fysiskt. Jag är jag. Fast det känns inte som jag. 
Jag känner inte igen mig själv längre. Vem är jag ens?